DOGEs nedskärningar drabbade främst Trump-kritiska stater

Department of Government Efficiency (kort DOGE) var ett försök att på federal nivå minska statens utgifter. Projektet sjösattes av president Donald Trump och leddes initialt av Elon Musk med syftet att effektivisera statsapparaten genom att bl.a. minska personalstyrkan, sluta nyanställa offentligt anställda och att minska antalet anslag till offentliga projekt.

Redan från start var kontroversen kring DOGE stort eftersom det inte fanns något stöd för denna typ av initiativ från kongressen samtidigt som de fick vida rättigheter att komma åt känslig data gällande staten och dess funktioner. I synnerhet när denna data sedan användes av unga ingenjörer utan säkerhetsklassificering. Ytterligare en kontrovers var att Elon Musk ledde projektet samtidigt som han förhandlade om statliga kontrakt, vilket många kritiker menar ledde till att han var jävig i sina beslut gällande vilka delar av staten som skulle avvecklas.

Ny forskning publicerat i American Political Science Review fann att resultatet av DOGEs nedskärningar främst drabbade stater där Trump hade ett lägre stöd. Enligt studien hade stater med minst 55 % stöd för Trump en tredjedels lägre sannolikhet att drabbas av nedskärningar. Att ha en republikansk kongressledamot hjälpte inte heller, utan sambandet var direkt kopplat till statens antal röster för Trump. Detta kan betyda att DOGE främst syftade till att straffa de stater som inte röstade på Trump.

I kölvattnet av DOGE är det skilda meningar gällande hur effektivt resultatet av initiativet, där DOGE själva hävdar att de har sparat hundratals miljarder för den amerikanska staten. De som har granskat arbetet menar att besparingarna i själva verket är mycket mindre eftersom DOGE har rapporterat in prognoser som besparingar där teoretiska maxbelopp utgjort grunden i beräkningar för sparade belopp. Vidare är det också fortsatt osäkert vilka negativa konsekvenser som dessa besparingar kommer att leda till.

Källa:

Alexander(2026). The Punitive Dimension of Presidential Particularism. American Political Science Review (Cambridge)